Som en prinsessa
Företagets namn - Företagsmeddelande
RSS Följ Bli fan

Senaste inläggen

I jämförelse kan inget mätas med det
Jag var aldrig rädd för döden
En sagolikt kärleksfull dag
Den starkaste flickan i världen
Jag ska nog inte berätta

Kategorier

Cancer. Närstående. Anhöriga. Barn.
Döden
Drömmar. Separation.
Ensamhet
Kärlek
Kontakt. Död.
Krossade drömmar
Längtan. Saknad.
Lycka. Maktlöshet
Maktlöshet
Minnen. Sorg.
Otillräcklighet, sorg, barn
Saknad. Tårar. Lyckliga.
Sorg.
Stöd. Sorg. Barn.
Stolt
Tacksamhet

Arkiv

september 2018
juli 2018
juni 2018
maj 2018
januari 2018
augusti 2017
juni 2017
mars 2017
januari 2017
oktober 2016
september 2016
juni 2016
maj 2016
april 2016
mars 2016
februari 2016
december 2015
november 2015
oktober 2015
september 2015
augusti 2015
juli 2015
juni 2015
maj 2015
april 2015
mars 2015
februari 2015
januari 2015
december 2014
november 2014
oktober 2014
september 2014
augusti 2014
juli 2014
juni 2014
maj 2014
april 2014
mars 2014
februari 2014
januari 2014
december 2013
november 2013
oktober 2013
september 2013
augusti 2013
juli 2013
juni 2013
maj 2013
april 2013
mars 2013
februari 2013
januari 2013
december 2012
november 2012
oktober 2012
september 2012
augusti 2012
juli 2012
juni 2012
maj 2012
april 2012
mars 2012
februari 2012
januari 2012
december 2011

drivs av

Min blogg

Som en prinsessa

På ett fånigt och barnsligt sätt när jag ännu prinsessdrömmar.  När jag var sex år gifte sig Lady Diana med sin prins och jag såg det förstås på tv. Jag minns hur jag sedan gick runt iklädd min mammas nattlinne och lekte prinsessbröllop, dag ut och dag in. Jag har alltid älskat prinsess-sagor och jag minns när Disney kom ut med filmen Skönheten och odjuret. Jag såg den flera gånger på bio, trots att jag nästan var vuxen vid det laget.   

Så fick jag min egen saga. Jag mötte min prins, som stående på ett knä, friade till mig med min hand i sin. Jag var en prinsessa då vi gifte oss, stolt bärandes en riktig sagoklänning och rosor i håret.   

Och precis som för Belle i Skönheten o odjuret dog min älskade i mina armar. Men i min saga började det inte spraka och glittra och prinsen återfick inte sitt liv. Min saga tog slut, precis när jag trodde att den skulle få börja.   

Jag tror nog inte längre på sagan. Jag har fått de ögonblicken och ingenting blir lika enkelt och självklart igen. Att det finns fler prinsar, mer sagolik lycka att finna, det försöker jag tro på. Men jag har väntat och trott och hoppats så länge nu att jag släppt taget om själva sagodrömmen.   

Den prinsessa jag är idag är väl i så fall Askungen. Jag städar och putsar, lagar mat, stryker kläder, sköter om och vårdar. Och väntar. Jag står ibland i mitt fönster och blickar ut mot slottet och den där balen som säkert är alldeles alldeles underbar. Och så väntar jag lite till.   

Efter regn kommer solsken och i morgon, i morgon kanske det är min tur igen. Eller nästa dag. Så jag tvättar och diskar och väntar vidare. Med en liten liten glimt i ögat som vägrar släppa taget om den där rosaskimrande flickdrömmen. En dag är kanske prinsen här…  

2 kommentarer på Som en prinsessa:

Kommentarer RSS
KarinBard on den 10 juni 2013 09:48
Du skriver så fint, läser och gråter. Kramar till dig och barnen.
Svara på kommentar


Anneli Algö on den 11 juni 2013 18:40
Så fint skrivet om hur du känner det, varma sommarkramar
Svara på kommentar

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint