Min blogg
Företagets namn - Företagsmeddelande
RSS Följ Bli fan

Senaste inläggen

I jämförelse kan inget mätas med det
Jag var aldrig rädd för döden
En sagolikt kärleksfull dag
Den starkaste flickan i världen
Jag ska nog inte berätta

Kategorier

Cancer. Närstående. Anhöriga. Barn.
Döden
Drömmar. Separation.
Ensamhet
Kärlek
Kontakt. Död.
Krossade drömmar
Längtan. Saknad.
Lycka. Maktlöshet
Maktlöshet
Minnen. Sorg.
Otillräcklighet, sorg, barn
Saknad. Tårar. Lyckliga.
Sorg.
Stöd. Sorg. Barn.
Stolt
Tacksamhet

Arkiv

september 2018
juli 2018
juni 2018
maj 2018
januari 2018
augusti 2017
juni 2017
mars 2017
januari 2017
oktober 2016
september 2016
juni 2016
maj 2016
april 2016
mars 2016
februari 2016
december 2015
november 2015
oktober 2015
september 2015
augusti 2015
juli 2015
juni 2015
maj 2015
april 2015
mars 2015
februari 2015
januari 2015
december 2014
november 2014
oktober 2014
september 2014
augusti 2014
juli 2014
juni 2014
maj 2014
april 2014
mars 2014
februari 2014
januari 2014
december 2013
november 2013
oktober 2013
september 2013
augusti 2013
juli 2013
juni 2013
maj 2013
april 2013
mars 2013
februari 2013
januari 2013
december 2012
november 2012
oktober 2012
september 2012
augusti 2012
juli 2012
juni 2012
maj 2012
april 2012
mars 2012
februari 2012
januari 2012
december 2011

drivs av

Min blogg

mars 2013

Styrka?

Jag såg ett Twitterinlägg om mig, några dagar efter att programmetNär livet vänderhade sänts.  Det stod i inlägget att det var ofattbart hur jag ens kunde fortsätta att andas och att jag verkade vara så stark.  Jag har ofta under årens lopp hört att jag är stark. Men jag har så svårt att se att det skulle vara en styrka att välja att fortsätta leva. Folk skulle bara ana hur svag och kraftlös jag är.

Ensam förälder

”Det var ju inte så här det skulle bli!”   

Så sa jag högt för mig själv härom kvällen. Det har snart gått fyra år sedan han dog och sorgen kommer nu för tiden i annan skepnad. Den är mer avlägsen, mindre vass och visar sig oftast som en mjuk smekning mot kinden. Men den här kvällen föll den över mig, högg tag och gjorde ont.  

Jag satt och åt ensam vid vårt köksbord. Barnen var hos olika kompisar, nöjda, glada och försedda med middag på varsitt håll.

När livet vänder

I onsdags sändes avsnitt 5 av intervjuserienNär livet vänderpå Svt2. Där visades när jag satt mitt emot Anja Kontor, seriens programledare, vid mitt köksbord och berättade om min man. Om vår kärlek, om vår resa genom cancerbehandlingen och om sorgen som han lämnade kvar. Jag visade mina innersta tankar och finaste minnen, mitt skratt och mina tårar. Och jag visade det mest värdefulla i mitt liv; mina barn.   

Ett par dagar innan programmet skulle sändas satte jag mig med barnen i soffan och såg det tillsammans med dem.
Site Builder drivs av  Vistaprint