Tänk om du också dör?
Företagets namn - Företagsmeddelande
Min blogg

Tänk om du också dör?

I dag har mina barn varit i en studio och med sina röster spelat in citat till en reklamfilm. Filmen ska marknadsföra Randiga huset, en ideell organisation som arbetar för barn i sorg, och kommer att visas på bland annat Tv3 och Tv8. Ett av citaten som de skulle läsa upp var: 
”Tänk om mamma också dör?”   

Det kändes konstigt att sitta i den lilla studion och höra dem uttala den meningen. För precis så tänkte ett av mina barn i går kväll. Vi satt tillsammans i soffan alla tre och tittade på teve, och mitt i myset sa en av dem: 

”Jag är så orolig för att du också ska dö. Jag har ju liksom bara en förälder.”   

Jag tror att det är det allra mest skrämmande för mina barn. De vet själva att de kan hantera svårigheter, de kan tänka sig att flytta, skaffa sig nya vänner och vet att de skulle våga börja i nya skolor. De är inte rädda för mörkret eller ondsinta människor och de är inte rädda för sjukhus. Men att bli lämnade helt utan föräldrar är deras stora mardröm. Och de är liksom halvvägs dit, och de vet att ingen i hela världen kan garantera dem att jag skyddas från döden.   Det är en rädsla som båda barnen måste lära sig att leva med. 

Utöver den skräcken, finns också all den vanliga sorgen…   Min dotter är ledsen varje gång jag tvingas välja och inte kan vara på två ställen samtidigt. Som när de har skolavslutning, båda två på samma tid, och jag inte kan dela på mig. Otröstligt ledsen, och omöjligt pussel att lösa.    

Min son är ledsen för att han inte har någon att titta på fotboll tillsammans med. Den kvällen han uttryckte det, kändes det som att en stor kniv stöttes in i mitt hjärta. För jag om någon vet hur mycket mina barns pappa älskade fotboll. Jag vet hur en tevekväll i soffan tillsammans med sin son framför fotbolls-VM, lätt skulle kvala in som ett av hans livs finaste ögonblick. Om de bara hade fått uppleva det, om så bara en enda gång.   

Att det har gått fem år sedan han dog spelar ingen roll. Känslorna är alltid lika stark. Jag kommer aldrig att kunna finnas på två platser samtidigt, aldrig lyssna på två röster på samma gång och aldrig räcka till, så som två föräldrar kan göra. Sorgen över att aldrig få se på fotbolls-VM tillsammans med sin fotbollsintresserade pappa, kommer alltid att finnas kvar. 

Och den där rädslan för att jag också ska dö, blir allt verkligare och större, ju äldre de blir och ju mer de förstår av världen och livet. Min enda önskan är att jag lyckas lära dem att leva med det, och visa att de inte behöver tillåta rädslan att ta över. Vi har varit rädda tillräckligt!

0 kommentarer på Tänk om du också dör?:

Kommentarer RSS

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint