Jag blir äldre. Men inte han.
Företagets namn - Företagsmeddelande
RSS Följ Bli fan

Senaste inläggen

Jag var aldrig rädd för döden
En sagolikt kärleksfull dag
Den starkaste flickan i världen
Jag ska nog inte berätta
Du skulle inte känna igen dig.

Kategorier

Cancer. Närstående. Anhöriga. Barn.
Döden
Drömmar. Separation.
Ensamhet
Kärlek
Kontakt. Död.
Krossade drömmar
Längtan. Saknad.
Lycka. Maktlöshet
Maktlöshet
Minnen. Sorg.
Otillräcklighet, sorg, barn
Saknad. Tårar. Lyckliga.
Sorg.
Stöd. Sorg. Barn.
Stolt
Tacksamhet

Arkiv

juli 2018
juni 2018
maj 2018
januari 2018
augusti 2017
juni 2017
mars 2017
januari 2017
oktober 2016
september 2016
juni 2016
maj 2016
april 2016
mars 2016
februari 2016
december 2015
november 2015
oktober 2015
september 2015
augusti 2015
juli 2015
juni 2015
maj 2015
april 2015
mars 2015
februari 2015
januari 2015
december 2014
november 2014
oktober 2014
september 2014
augusti 2014
juli 2014
juni 2014
maj 2014
april 2014
mars 2014
februari 2014
januari 2014
december 2013
november 2013
oktober 2013
september 2013
augusti 2013
juli 2013
juni 2013
maj 2013
april 2013
mars 2013
februari 2013
januari 2013
december 2012
november 2012
oktober 2012
september 2012
augusti 2012
juli 2012
juni 2012
maj 2012
april 2012
mars 2012
februari 2012
januari 2012
december 2011

drivs av

Min blogg

Jag blir äldre. Men inte han.

Jag upptäckte i går att de gråa stråna i min lugg har blivit fler. Mina händer är inte längre en ung kvinnas händer utan det syns att de har arbetat. I veckan köpte jag en ögonkräm som slätar ut rynkor och i morse när jag skulle resa mig upp från sängen kände jag av artrosvärk i min fotled. Ålderstecken. Jag blir äldre.   

Och i samma andetag som de tankarna kommer påminns jag om att den jag trodde skulle finnas vid min sida när jag blev äldre, inte alls åldras mer. Han är inte här och kan reta mig för mina gråa strån.   

Jag minns när han visade mig ett fotografi på sin farmor och farfar. Han pekade på sin farfars ögon och sa:   

”Så där tror jag att mina ögon kommer att bli när jag blir gammal. Med ögonlock som hänger ned över ögat.”     


Jag tycker om mitt eget åldrande. Jag växer mer och mer in i min kropp, börjar bli den äldre kvinna som jag känner mig som inuti. Jag tycker gråa hårstrån och skrattrynkor runt ögonen är vackra. Jag är stolt över att det syns att mina händer har använts väl och att kroppen förändras precis som livet gör.   

Och mitt liv är ett helt annat i dag. Jag saknar inte min man på det sätt som en älskande saknar sin käresta. Men jag saknar vännen han var för mig.   

På tisdag skulle han ha fyllt 39 år. Jag skulle så gärna ha velat få fira fler födelsedagar ihop med honom. Jag hade så gärna velat se våra barn växa upp och bli äldre, invid hans sida. Jag hade så gärna velat växa bredvid honom. Jag undrar hur hans händer hade sett ut då de blivit äldre. Och ögonen. Jag undrar så innerligt om de hade blivit som hans farfars ögon. Och jag är så ledsen över att han själv inte fick se sina ögon bli äldre.  

0 kommentarer på Jag blir äldre. Men inte han.:

Kommentarer RSS

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint