Ett fysiskt minne
Företagets namn - Företagsmeddelande
Min blogg

Ett fysiskt minne

Härom kvällen tittade jag på ett fotografi som står i min sons rum. Det är taget ett par år innan han föddes. På bilden springer jag och min man rakt ut i en sjö. Himmelen är alldeles blå, jag bär en klargrön bikini, min man ljusgula badshorts och vi plaskar ut i det svalkande vattnet.   

När jag ser på bilden får jag plötsligt ett fysiskt minne. Det är sällan jag upplever det nu för tiden men där framför fotografiet minns plötsligt mina händer. De minns hur det kändes att dra handflatorna längs med hans ryggrad.   

Jag minns precis hur varm hans rygg brukade kännas under mina händer. Hur hans muskler var spända över ryggraden och hur hans hud brukade knottra sig av min beröring. Han älskade att bli masserad, att bli kliad på, att med lätta fingrar bli smekt över ryggen. Hans starka, unga, muskulösa rygg.   

Och jag minns ärren. De stora, tydliga ärren. Spåren av ingreppen som skulle rädda hans liv. Men fotot vid sjön är taget långt före cancern tog sig in i hans kropp.

Om jag blundar kan jag ha svårt att minnas precis hur hans ansikte såg ut. Det minnet börjar bli suddigt. Jag minns inte riktigt färgen hans ögon hade och jag kan inte längre tydligt se hur hans kinder formades då han log.   

Men mina händer minns hans rygg. En fysisk upplevelse som huden och fingrarna kommer ihåg. Jag minns den allra första gången jag fick känna hans hud under mina fingrar. Och jag minns den sista.  

0 kommentarer på Ett fysiskt minne:

Kommentarer RSS

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint