Krossade drömmar
Företagets namn - Företagsmeddelande
Min blogg

Krossade drömmar

Jag minns en sommar, vi åkte runt i en lånad Volvo, min man och jag. På väg mot, jag minns inte vad; framtiden? På stereon spelades Ulf Lundell och jag hade så svårt att tycka om hans musik. Men en låt berörde mig djupt. Min minnesbild av oss två i framsätet på den där Volvon är så tydlig, jag vet precis hur jag kände när den här låten spelades:


Just den där sommaren, vår allra första gemensamma, vaknade vår dröm om att se Toscana tillsammans. Hyra ett hus, besöka vingårdar, äta goda ostar och strosa förbi vinrankor och citronträd. Vi tyckte om att lära känna italienska viner och hittade våra favoriter under åren. Vi letade fram recept på goda maträtter från området och min man påbörjade en kurs i italienska. Det var en av de drömmar vi bar med oss genom alla år tillsammans.

I texten sjunger Lundell: "Det kunde ha vart du och jag, vid ett stenbord i Toscana". När jag lyssnar på låten nu tänker jag mig en ändring av orden till: "Det skulle ha vart du och jag, vid ett stenbord i Toscana". Det skulle ju ha varit vi två. Men vi kom aldrig dit tillsammans. Och nu känns den drömmen så halv. Så krossad. 

Lundells låt handlar väl egentligen om en separation, är min tolkning. Att det kan vara så svårt att leva ihop och ibland får man helt enkelt ge upp, se sina drömmar krossas. En annan man som skriver om separation i sina låttexter är Jackson Browne:


Där sjungs raderna: "I'm gonna have to block it out somehow to survive , 'cause those dreams are dead. And I'm alive". Det är väl ett bra resonemang. Mina drömmar må vara krossade men jag lever. Det är smärtsamt att släppa taget om sin dröm men av ren överlevnad finns ibland ingen annan utväg. Jag ser just nu flera vänner stå inför det sorgliga i att släppa taget om en dröm. Skilsmässa, separation och krossade drömmar. Jag vet på ett sätt precis hur det känns. Och ändå inte alls. För mig och min man var inte beslutet vårat, vi tvingades isär. Men vem vet var vi hade hamnat om vi fått fortsätta leva tillsammans. Kanske hade vi ändå gått skilda vägar? 

Det mina vänner genomgår nu är lite av det jag har tvingats att göra. Se de där drömmarna gå sönder. Välja att släppa taget om dem helt och försöka leva på ett nytt sätt. För det finns nya drömmar. Kanske får jag aldrig se Toscana, åtminstone aldrig med min man. Men det finns så många andra platser jag kan drömma om. Och så många älskade att åka dit med.

2 kommentarer på Krossade drömmar:

Kommentarer RSS
wenke Glädt on den 15 mars 2012 07:14
Åh,det är så vackert berättat...hur du kan sätta ord så man ser bilden framför sig.Önskar dig och dina barn en underbar vår med mkt sol och fågelsång...Kram
Svara på kommentar
 
Monika on den 15 mars 2012 08:07
Tack snälla! Allt gott till dig och dina barn! Kram

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint