Ögonblicklig lycka
Företagets namn - Företagsmeddelande
Min blogg

Ögonblicklig lycka

Igår kväll hade jag en upplevelse av ögonblicklig lycka. Egentligen utan anledning. Jag gick ut i den mörka kvällen, med snodden till en snowracer i den ena handen och en filt i den andra. På väg för att hämta hem min dotter som spenderat eftermiddagen hos sin klasskompis. Jag har inte körkort och kan därför inte hoppa in i en bil och snabbt åka iväg. Ofta får det mig att tänka att jag kämpar, rent fysiskt, så mycket mer än andra. Jag måste göra extra planering vid matinköp, göra en bedömning om vad som är viktigast att köpa och hur mycket jag orkar bära med mig i mina händer. Jag menar det inte som en självömkan, det är inte alls mer synd om mig än andra som rusar genom ett Ica i stress eller genom livet med ständigt dåligt samvete över allt man aldrig hinner med. 

Men när jag stretade där genom snön igår kom det plötsligt över mig att jag är lycklig. Hade jag gått den där snötäckta stigen för 15 år sedan hade jag känt oro. Jag var alltid rädd, för allting, när jag var yngre. Jag hade varit rädd för mörkret, känt en oro över att jag kunde börja frysa, en rädsla för att något skulle hända oss på vägen. Nu kände jag mig istället avslappnad, lugn och fri. Jag har bestämt mig för att jag inte vill gå omkring i livet och vara rädd. Jag vill inte ägna min energi åt att känna oro för saker som kan hända. Det är ändå så lite vi kan styra över. 

Just den där maktlösheten har jag hittat ett sätt att leva med. Jag har varit maktlös i så många år nu. Maktlöst tvingats acceptera att jag inte kan styra mitt liv mot mina egna drömmar. Maktlöst fått titta på när livet rasat vid min sida. Maktlös fått vänta tills energi, lust och inspiration återvänt. Jag har uttryckt tidigare att det har känts som att otåligt befinna sig på en transportsträcka, på väg mot lyckan. 

Nu har jag återerövrat en förmåga att skapa mig nya drömmar. Jag har återfått både kraft och lust. Jag kan se lyckan. Men det är en så stor bit av livet som jag inte kan styra över. Jag vill så mycket mer, har en längtan som vissa stunder skriker i mig, en dröm som vill kunna slå rot. 

Men jag har accepterat maktlösheten som en del av mitt liv. Jag har lärt mig att släppa på mitt kontrollbehov och förlitar mig till min tro på att jag kommer att få ta del av solens strålar igen. Jag har hittat ett tålamod som jag lutar mig mot. Nu kommer strålarna i korta stunder, lite varje dag. Som där i den gnistrande kalla snön. Ögonblicklig lycka som leder mig vidare på den där vägen mot solen.

0 kommentarer på Ögonblicklig lycka:

Kommentarer RSS

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint