Den svåraste sorgen
Företagets namn - Företagsmeddelande
Min blogg

Den svåraste sorgen

Den absolut svåraste sorgen måste vara den att förlora sitt barn.  Jag kan inte förringa någon form av sorg men som förälder är just det den svartaste mardrömmen. Min man saknas inte bara av mig och två barn, hans mamma förlorade ju också sin son. Att tänka sig in i hur det är för min svärmor är obegripligt. Jag ser så tydligt att hennes sorg är genomträngande och evigt skavande.

Jag minns ett samtal jag hade med min man, precis efter att vi hade fått beskedet om att hans cancerceller var elakartade. Vi satt där i hans lilla rum på avdelningen där han vårdades och försökte greppa informationen vi just hade fått. 

Det var som att hela vår värld hade fallit samman. Ingenting fanns att gripa tag i, inget vi sa eller gjorde skulle göra någon skillnad, endast skräck fanns i våra blickar. Men ett kunde vi enas kring. Att vi båda kände tacksamhet över att det inte var ett av våra barn som drabbats av cancer. Både han och jag skulle kunna klara av vad som helst så länge våra barn fick vara friska.

Kanske är det precis den tanken som stannat kvar i mig. Som gjort mig stark och som hjälpt mig genom min sorg. Så länge våra barn har det bra kan jag bära allt. För att kunna ge dem allt det vi hade planerat för dem; trygghet och lycka, så behöver jag klara av det här. Och det räcker inte med att klara sig. Det räcker inte med att överleva. Jag vill leva. För det hade min man velat fortsätta att göra även om inte jag hade funnits kvar.

Sen vinklar jag ibland vår tragiska historia från ett annat perspektiv. Det som ibland växer till en outhärdlig sorg i mig. Det att han faktiskt förlorade sina barn. Han låg där i sin dödsbädd, medveten om att han tvingades ta avsked av dem. Han såg rakt in i den mardröm vi fasade. Han fick inte se dem växa upp. Han fick bära den svåraste sorgen.

1 kommentar på Den svåraste sorgen:

Kommentarer RSS
Sara on den 25 januari 2012 10:35
Tänk att precis den där diskussionen hade vi också. Kändes helt sjukt, men det lindrade på något sätt att tänka på att det faktiskt kunde ha varit ÄNNU värre. Om nu en av oss skulle drabbas, så kom han själv fram till att det var bäst att det var just han av oss fyra i familjen.
Svara på kommentar

Skriv en kommentar

Ditt namn:
E-postadress: (obligatorisk)
Hemsida:
Kommentar:
Gör texten större, fet, kursiv och mycket annat med hjälp av HTML-taggar. Vi visar dig hur man gör.
Post Comment
Site Builder drivs av  Vistaprint